Det här inlägget handlar om kärlek, massa kärlek.
för att kärlek är det bästa
Och det som gör mest ont
En mkt speciell flicka jag känner älskade en pojke, pojken svek henne.
Hennes sår kommer att värka länge å ändå vill flickan inget annat än att älska igen.
Jag tycker synd om henne för hennes smärta, avundas den kärlek hon kände ochbeundrar hennes mod för att hon vågar fortsätta älska trotts att hennes hjätra krossats gång på gång.
Själv har jag ingen att älska, eller jo jag älskar många, men inte på det sättet.
Eller kanske går jag det iaf. Men det känns som att den här kärleken är dömd att vara obesvarad och hållas hemlig :P
1 kommentar:
Om flickan är hon jag tror det är kan jag tala om att hon gråter störtfloder och att det just inastt blev odlidligt. Jag vet inte om hon orkar så mycket mer och natten tog knäcken på det lilla som fanns. Hon älskar honom så otroligt destruktivt och saknar honom så jävla depressivt. Hon vill inget hellre än att få tillbaka honom, men tydligen duger hon inte för honom.
Skicka en kommentar